Måste bara berätta vad som hände på min promenad idag (nu blir Marielle stolt). Jag hade gått en liten bit och så möter jag två cyklister av utländsk härkomst. Tänker inte mer på det utan prommar vidare. Efter ett tag så hör jag hur dem kommer efter mig med cyklarna och den ena cyklar bredvid mig och frågar the usual: Vad heter du? Hur mår du? Var är du på väg?
Jag svarar samtidigt som jag promenerar och sen fårgar karln, som är 30-35 år, om jag pratar engelska. Jag förklarar att jag är mycket dålig på engelska, haha, och halvförklarar att jag ska gå runt någonstans. Han hoppar av sin cykel och jag ökar takten och går ifrån honom. Han hoppar upp på cykeln igen. Till slut ger han upp och säger hej då. Det är svårt att förklara men det var så himla jobbigt. Det var inte långt ifrån att jag sa att han faktiskt fick fortsätta cykla nu. Låter nog inte speciellt traumatiskt men min kära integritret gillade det inte alls ;p
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar