Ah men shiiiiit, pluspoäng till mig!
Känner liksom att joggandet har blivit en del av min vardag så jag kan inte känna mig fullt lika stolt varje gång jag drar en runda längre, men nu! Nu jävlar. Eftersom att joggandet har blivit pure pleasure så tänkte jag att idag utökar jag rundan för att få motstånd, man får juinte njuta av att träna. Så jag sätter igång och innan jag ens har lämnat gården har mjölksyran attackerat benen. Jag är lite rädd att denna periods överskottsenergi börjar ta slut. Jag får ju nämligen såna här träningsil med jämna mellanrum som håller i sig olika länge. Hur som helst så ska jag inte ge upp nu. Jag kämpade på och väntade på att passera "väggen" och det rullar på, lite tyngre än vanligt men bra.
Innan jag ens är nära hemma känner jag hur det börjar göra ont på vänster sida.. Ett håll nalkades men det hade inte hunnit bli så farligt att jag skulle lugna mig utan jag fortsätter. MEN, helt plötsligt, så jävlar smäller det till och håller från helvetet drabbar mig. Har aldrig varit med om dess like. Jag klarar inte av enmeter jogging till och kan knappt gå. Nu kommer det tappra: efter 100 meters prom för att lugna hållet så sätter jag igång igen, fortfarande med värk, och tar mig hem med endast dessa 100 meter tappade och det var en längre runda än vanligt. Jag är stolt över mig själv. Har ska poppas popcorn och kokas te ^^
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar