Igår morse drog jag och mamma till Kalix sjukhus i snöstormen. Jag skulle då ta bort mitt rumpsår, typ på svanskotan, som har besvärat mig i flera år. Dedt visade sig i alla fall vara någon ofarlig systa som kan vara och som är vanlig bland unga människor. Fick sitta och vänta ett bra tag på att få komma in. Tanten i kassansa något om narkos och jag vart skitsur, man kunde tydligen få lokalbedövning också, vilket jag hade hoppats på. Men icket. Tanten vart typ sur på mig och mosadfe in fetingnålen i handen, PAIN. Efter ett par timmars väntan fick jag komma in och sussa lite.
Det roliga började efteråt. Fy fan vad jag mådde illa! Jag bara spyddeoch spydde i dem där kondomliknande påsarna och trodde jag skulle dö. Lagom trött var jag ju också. Snacka om att det var panik att dessutom vakna med syrgasmasken för ansiktet, hemska grejer. Var tvungen att ligga fårn kvart i två till sex då jag tvingade mig till bilen, ville hem. Det var en vidrig hemresa i stormen men jag behövde i alla fall inte spy. hade ingen ork då jag kom hem och däckade klockan nio. Mår fortfarande lite illa, men inte lika farligt, ska försöka äta lite nu.
Hemsk dag går, kraftig ångest på grund av illamående. Jag hatar att må illa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar